Lowalangi

Moroi ba Wikipedia
Ae ba navigasi Ae ba wangalui
Gambara ni'oguna'ö ba wangoroma'ö Lowalangi (moroi ba gambera lumalö ba gambölö, ba moroi yaŵa möi tou): Niha Keriso, Islam, Hinduisme, Sikhisme, Yudaisme ba Bahaʼi

Lowalangi no töi nibe'e Nono Niha iada'a khö samösa zamatörö ulidanö ba ösinia ma'afefu ba samatörö fa'auri niha. Börö da'ö fagölö geluahania faoma fehede "Allah" ba li Indonesia ma zui "God" ba li Inggris.

Heza alua wa mamati niha wa so silö'ö-lö'önia samösa lowalangi ba gulidanö andre, lafotöi da'ö teisme.[1][2] Bakha ba agama nifotöi agama monoteis (simane Yahudi, Niha Keriso ba Islam) faduhu dödö niha wa ha samösa Lowalangi andrö, wa fondrege mofa'abölö ia, wa ya'ia zamazökhi gofu hadia ia fefu, ba wa khönia oi mamati niha.[3] Ba agama bö'ö nifotöi politeis, lowalangi andrö no "samatörö ulidanö (heŵa'ae tenga ulidanö ma'asagörö bahiza ha föfönia) ma zui samatörö fa'auri niha, ba börö da'ö labe'e khönia wasömbata ma zui khö gofu hadia ia zi tobali fangali zamatörö andre."[4][5]

Söndra niha sanandrösa khö lowalangi no oi fabö'ö-bö'ö. Ato ndra ere teologi ba filsafat si no manandraigö ba wangoroma'ö wa so lowalangi, heŵa'ae irugi ma'ökhö lö soroma (li Indonesia "bukti") si tola la'oroma'ö.[6] Bahiza so göi niha bö'ö si lö manema wa so lowalangi ma eheha bö'ö samatörö ulidanö ba fa'auri niha, ba faduhu sibai dödöra wa lö lowalangi (söndra nifotöi ateisme). Baero da'ö so göi zöndra nifotöi agnostisisme sanguma'ö wa lö ta'ila na so lowalangi ma lö'ö. Awö da'ö so zanguma'ö wa tanöa fefu no lowalangi samösa (söndra nifotöi panteisme) ba so göi zanguma'ö wa so sa lowalangi, bahiza tenga ya'ia zamazökhi tanöa fefu ba tenga ya'ia zomböi niha (söndra nifotöi deisme).

Molo'ö teisme Lowalangi si faduhu tödö niha no samösa Lowalangi sangomasi'ö niha ba sanötöna ena'ö lafolakhömi ia niha faoma fangandrö, fanunö ba folo'ö lala wa'auri si faudu ba daromali Lowalangi andrö.[3]

Oroita wehede Lowalangi[bulö'ö | bulö’ö kode]

Adu zatua si so ba Museum Nusantara, Delft, Belanda

Me föna fatua lö tohare Niha Keriso ba Danö Niha, nifotöi "lowalangi" ba gotalua Nono Niha tenga somböi ba sokhö banua si yaŵa awö danö simane si faduhu tödö niha bakha ba agama "monoteis". Lowalangi ha töi wurugö niha si so ba Danö Niha irugi ma'ökhö.[7][8] So darua wondrege wurugö andre si tohare ba Danö Niha: si föföna sibai ya'ia da'ö Laturedanö sondrugi Tanö Niha me töra 1.000 fakhe si lalö. Aefa da'ö me 500 fakhe si lalö tohare ba Danö Niha niha bö'ö sotöi Lowalangi. Larugi Danö Niha ba zinga nasi tanö ba gatumbukha ba Lahusa ba awu'a-wu'a ira irege mowanua ira ba Mbörönadu ba Gomo. Ya'ia andre zi tobali furugö fefu Nono Niha sauri ba Danö Niha irugi ma'ökhö. Lö ta'ila sibai hadia mbörö wa oi mate nga'ötö Laturedanö me no tohare Lowalangi, irege hatö nidunö-dunö nirongoda sanandrösa khöra (iraono mbela sauri ba hogu geu).[7]

Me luo da'ö lö nasa agama ba gotalua Nono Niha ba hiza ha famosumange zatua. No göi i'ila da'a Elio Modigliani me möi ia wangosili ba Danö Niha me 1886. Aefa ifaedogö haniha Lowalangi molo'ö ndra misionaris ba molo'ö wanutunö Ndraono Niha si falukha khönia ba Danö Niha, ofeta ia ba gangetula, Molo'ö ya'o Ono Niha ha samolakhömi zatua (Per me i Nias sono puramente idolatri).[9] Ba li Nono Niha föna famolakhömi zatua andre latötöi ia fame'e adu zatua (li Indonesia "penghormatan leluhur", li Inggris "ancestor worship"). Börö da'ö he Laturedanö ba he Lowalangi tenga töi si fagölö ba döi zamazökhi banua si yaŵa awö danö nifolakhömi niha bakha ba agama monoteis.

Me tohare ndra niha Eropa, töra-töra ndra misionaris Niha Keriso, lö la'ila lafo'eluaha döi zomböi banua si yaŵa awö danö si so bakha ba Zura Ni'amoni'ö, same'e oroisa si fulu khö Moze. Me ibörötaigö wo'ali Zura Luka ba li Niha Ernst Ludwig Denninger, samösa misionaris Protestan moroi ba Jerman, i'oguna'ö manö döi "Lowalangi", me lö isöndra döi sabölö faudu ba li Niha. Aefa da'ö latohugö manö wangoguna'ö simanö ira misionaris tanö bö'ö simane Heinrich Sundermann, sanga'ali Zura Ni'amoi'ö ma'asambua ba li Niha, ba si manö göi ndra Niha Keriso si so ba Danö Niha irugi iada'a.[10][11] Lowalangi si ha töi wurugö Nono Niha me föna no tobali iada'a töi khö zomböi banua si yaŵa awö danö ba samatörö fa'auri niha ba gulidanö, nikaoni Yesu samösa ama (li Aram "abba") (Mar 14:36).

Lowalangi, töi mbaŵa[bulö'ö | bulö’ö kode]

Lima mbaŵa samasui Saturnus. Oroma Lowalangi tanö ba gambera fondrege yaŵa

Lowalangi no göi töi mbaŵa fondrege ebua numero dua samasui planet Saturnus. Me 2010 ihalö gangetula International Astronomical Union (IAU) wa i'otarai 17 Juni 2010 labe'e döi mbaŵa andre Lowalangi. Föna da'ö to'ölö latötöi ia Rhea.[12] IAU andre no organisasi internasional same'e oi töi nösi mbanua siyaŵa. Isöndra mbaŵa andre Giovanni Domenico Cassini me 23 Desember 1672 ba labe'e töinia Rhea i'otarai 1847.[13]

Umbu[bulö'ö | bulö’ö kode]

  1. theism, dictionary.com, mufaigi me 13/01/2024. (Li Inggris)
  2. theism, Merriam-Webster Online Dictionary, mufaigi me 13/01/2024. (Li Inggris)
  3. 3,0 3,1 Richard Swinburne, "God" in Ted Honderich (ed), The Oxford Companion to Philosophy, Oxford University Press, 1995.
  4. "god". Cambridge Dictionary. 
  5. "Definition of GOD". www.merriam-webster.com (ba li Inggris). Mufaigi me 2023-02-27. 
  6. Alvin Plantinga, "God, Arguments for the Existence of", Routledge Encyclopedia of Philosophy, Routledge, 2000.
  7. 7,0 7,1 Johannes M. Hämmerle, 150 Years of Ethnological Interpretation and Misinterpretation on the Example of Nias, Indonesia, Anthropos 108, Buku 1 (2013), nga'örö 173-204. (Li Inggris).
  8. Lowalangi ha töi famolakhömi khö duada Hia: Hia Walangi Adu, Hia Walangi Luo (But actually this [Lowalangi] is only the glorius name of father Hia: Hia Walangi Adu, Hia Walangi Luo) bakha ba Antropos 108, Buku 1 (2013), nga'örö 178.
  9. Elio Modigliani, Un viaggio a Nias, Milan: Treves, 1890, nga'örö 613. (Li Italia)
  10. Uwe Hummel, Tuhoni Telaumbanua, Cross and Adu, Uitgeverij Boekencentrum, Zoetermeer, 2007, nga'örö 20-21. (Li Inggris)
  11. Duma-dumania fehede Taromali Lowalangi. Da'a no samatörö ulidanö bakha ba agama monoteis. Na itötöi Lowalangi Faulo, ba da'ö göi niŵaö dödönia, ya'ia da'ö somböi banua siyaŵa awö danö nifolakhömi ba ni'alaŵa'ö he Iraono Gizeraeli ba he si tenga (faigi Rom 3:21-31)
  12. Lowalangi, planetarynames.wr.usgs.gov, mufaigi me 13/01/2024. (Li Inggris)
  13. Rhea: Saturn's Dirty Snowball Moon, space.com, 30/06/2016, mufaigi me 13/01/2024. (Li Inggris)