Suster
Suster (asese te'adogo'ö ia Sr.) no töi fogaoni khö ndra'alawe bakha ba Gereja Katolik si tefaböbö ba sambua wa'awösa fa'alowalangi nifotöi Ordo ma zui Kongregasi. So mato ha'uga Ordo ma Kongregasi ndra suster andre ba Danö Niha. So Kongregasi ndra suster SCMM ba Bintang Laut, Telukdalam, ba Jln. Karet, Gunungsitoli, ba Tuhemberua ba ba Lahewa; so Kongregasi ndra suster OSF ba Idanögawo, ba Gidö, ba Ombölata'ulu, Gunungsitoli ba ba Pulau Tello; so Ordo ndra suster OSCap (Klaris Kapusines) ba Biara Suster Klaris ba Gunungsitoli; so Kongregasi ndra suster CB (Carolus Borromeus) ba Mandrehe, Nias Barat.
To'ölö ta'ila mohalöŵö ira ba zekola simane ba SMP/SMA Bintang Laut ba Telukdalam, ba TK/SD/SMP Katolik ba Gunungsitoli awö ba klinik simane ba RSU Stella Maris ba Telukdalam, ba Klinik Tabita ba Gunungsitoli, awö Klinik St. Carolus ba Mandrehe.
Baero da'ö so göi ndra suster simane ira Suster Klaris Kapusines ba Gunungsitoli, samazökhi roti ni'oguna'ö bakha ba misa ma Ekaristi awö mbaru sebua ni'oguna'ö ndra ere Katolik (so ösa göi fandrita Protestan zangoguna'ö mbaru sebua moroi khö ndra suster andre).
So Kongregasi ma |Ordo ndra suster he bakha ba Gereja Katolik, Gereja Anglikan, Gereja Metodis, Gereja Ortodoks ba he bakha ba Gereja Lutheran.
Töi suster
[bulö'ö | bulö’ö kode]Töi suster tehalö moroi ba li Belanda Zuster. Suster eluahania talifusö ira'alawe. Oi lakaoni nawöra ya'ira si tefaböbö ba wa'awösa fa'alowalangi andrö suster, börö me omasi ira la'o'ö ni'oroi'ö Yesu samösa me imane, "Ba böi ndramube'e töimi zamahaö, ha sa samösa zamahaö ya'ami, ba si fatalifusö ami fefu" (Mat 23:8).
Sito'ölönia la'oguna'ö wogaoni suster andre ya'ira fa'awösa fa'alowalangi soroi ba Belanda ba moroi ba Jerman. Ira fa'awösa tanöbö'ö soroi ba negara sangoguna'ö li Inggris la'oguna'ö wogaoni sister si fagölö eluaha. Bahiza no to'ölö ba Indonesia ba ba Danö Niha wa tekaoni suster fefu ndra'alawe si tefaböbö ba wa'awösa fa'alowalangi simane andre.
Hölu si lö mamalö
[bulö'ö | bulö’ö kode]So tölu hölu si lö mamalö (li Indonesia: kaul kekal) nifalua samösa niha ena'ö tetema'ö ia bakha ba wa'awösa nifotöi ordo ma kongregasi andrö, ya'ia da'ö hölu fa'alumana (li Indonesia: kemiskinan), hölu falö-mangowalu (li Indonesia: kemurnian) ba hölu falöfaröi (li Indonesia: ketaatan).[1]
La'oroma'ö faoma hölu fa'alumana wa lö okhötara zamösana ira. Fefu nisöndrara ba wangalui tetou'ö khö Kongregasi ma Ordo si tefaböbö ira.[2] Ha nitehegö khöra bakha ba wa'awösa andrö nihalöra khöra. Lalau da'a si tobali tandra wolohira duma-duma ndra niha Keriso si föföna nitutunö bakha ba HalZin 2:45.
La'oroma'ö faoma hölu falö-mangowalu wa sindruhu ha sambua dödöra ba wolo'ö Keriso, ba börö da'ö laröi furi wa'auri fongambatösa.[3]
La'oroma'ö faoma hölu falöfaröi wa sindruhu labali'ö ira nifahaö solo'ö gofu hadia nifatörö Lowalangi khöra ba wa'aurira, nifa'ema khö ndra sondrönia'ö Kongregasi ma Ordo andrö. Keriso samösa khöra duma-duma, me no i'ositengagö wa'aurinia, ena'ö tola ifalua zomasi Nama.[2]
Fangoguna'ö bö'ö
[bulö'ö | bulö’ö kode]Asese göi lakaoni suster ndra samaeri zofökhö (li Indonesia: perawat) ba Indonesia. Alua da'a börö me barö wamatörö Belanda so Indonesia ba zi lalö, ba ba li Belanda lakaoni Zuster ndra perawat, si tobali suster ba li Indonesia. Tradisi wogaoni suster ndra perawat andre tebörögö götö nifotöi Abad Pertengahan ba Eropa, ya'ia me tebörögö sistem wamaeri zofökhö ba gödo zofökhö (li Indonesia: rumah sakit). Me luo da'ö to'ölö mohalöŵö ndra suster si tefaböbö ba Kongregasi ma Ordo ba wamaeri zofökhö ba rumah sakit.[4]
Faigi göi
[bulö'ö | bulö’ö kode]Khai-khai baero
[bulö'ö | bulö’ö kode]- Suster SCMM: https://www.scmm.or.id (oya nahia ba Danö Niha)
- Suster OSF: https://www.suster-osf.sibolga.org (oya nahia ba Danö Niha)
- Suster CB: http://www.sustercb.com (Mandrehe)
- Suster KSFL: https://www.susterksfl.org (Fodo, Gunungsitoli)
- Suster Klaris: https://klarisindonesia.blogspot.com (Gunung Suci, Gunungsitoli)
Umbu
[bulö'ö | bulö’ö kode]- ↑ "Code of Canon Law, canon 1191 §1". Arsip moroi versi asli irugi 4 November 2011. Mufaigi me 16 March 2020.
- ↑ 2,0 2,1 3 Kaul dalam Hidup Membiara Apa Saja?, katolikana.com, mufaigi me 27/09/2023. (Li Indonesia).
- ↑ "Male and Female He Created Them", Catechism of the Catholic Church Chap. 2, Art. 6, I.. Mufaigi me 27/09/2003. (Li Inggris).
- ↑ Olwen Hufton, The Prospect before Her. A History of Women in Western Europe, 1500–1800 (1995), nga'örö 382–84. (Li Inggris)