Suster

Moroi ba Wikipedia
Samösa suster ba Israel

Suster (asese tesura ia adogo-dogo Sr.) no töi fogaoni khö ndra'alawe bakha ba Gereja Katolik si tefaböbö ba sambua wa'awösa religius nifotöi Ordo ma zui Kongregasi. Oya ndra Ordo ma Kongregasi ndra suster andre ba Danö Niha. So Kongregasi ndra suster SCMM ba Bintang Laut, Telukdalam, ba Jln. Karet, Gunungsitoli, ba Tuhemberua ba ba Lahewa; so Kongregasi ndra suster OSF ba Idanögawo, ba Gidö, ba Ombölata'ulu, Gunungsitoli ba ba Pulau Tello; so Ordo ndra suster OSCap (Klaris Kapusines) ba Biara Suster Klaris ba Gunungsitoli; so Kongregasi ndra suster CB (Carolus Borromeus) ba Mandrehe, Nias Barat.

To'ölö ta'ila mohalöŵö ira ba zekola simane ba SMP/SMA Bintang Laut ba Telukdalam, ba TK/SD/SMP Katolik ba Gunungsitoli awö ba klinik simane ba RSU Stella Maris ba Telukdalam, ba Klinik Tabita ba Gunungsitoli, awö Klinik St. Carolus ba Mandrehe.

Baero da'ö so göi ndra suster simane ira Suster Klaris Kapusines ba Gunungsitoli, samazökhi roti ni'gouna'ö bakha ba misa ma Ekaristi awö mbaru sebua ni'oguna'ö ndra ere Katolik (so ösa göi fandrita Protestan zangoguna'ö mbaru sebua moroi khö ndra suster andre).

So Kongregasi ma Ordo ndra suster bakha ba Gereja Katolik, Gereja Anglikan, Gereja Metodis, Gereja Ortodoks ba bakha ba Gereja Lutheran.

Töi suster[bulö'ö | bulö’ö kode]

Töi suster tehalö moroi ba li Jerman. Suster eluahania talifusö ira alawe. Ba wolo'ö ni'oroi'ö Yesu samösa me imane, "Ba böi ndramube'e töimi zamahaö, ha sa samösa zamahaö ya'ami, ba si fatalifusö ami fefu" (Mat 23:8), andrö wa oi lakaoni nawöra ya'ira si tefaböbö ba wa'awösa fa'alowalangi andrö suster, eluahania talifusö.

Sito'ölönia la'oguna'ö wogaoni suster andre ya'ira fa'awösa fa'alowalangi soroi ba Jerman ba moroi ba Belanda. Ira fa'awösa tanö bö'ö soroi ba negara sangoguna'ö li Inggris la'oguna'ö wogaoni sister si fagölö eluaha. Bahiza no to'ölö ba Indonesia ba ba Danö Niha wa tekaoni suster fefu ndra alawe si tefaböbö ba wa'awösa fa'alowalangi.

Fangoguna'ö bö'ö wogaoni suster faigi mitou zanandrösa ba wogaoni ndra samaeri zofökhö ba nomo zofökhö.

Hölu si lö mamalö[bulö'ö | bulö’ö kode]

So tölu hölu si lö mamalö (li Indonesia "kaul kekal") nifaluara ena'ö tetema'ö ira bakha ba wa'awösa andrö, ya'ia da'ö hölu fa'alumana (li Indonesia "kemiskinan"), hölu falö-mangowalu (li Indonesia "kemurnian") ba hölu falöfaröi (li Indonesia "ketaatan").[1]

Faoma hölu fa'alumana la'oroma'ö wa lö okhötara zamösana ira. Fefu nisöndrara ba wangalui tetou'ö khö Kongregasi ma Ordo si tefaböbö ira.[2] Lahalö khöra ha nitehegö khöra bakha ba wa'awösa andrö. Lalau da'a si tobali tandra wolohira duma-duma ndra niha Keriso si föföna nitutunö bakha ba Halöŵö Zinenge 2:45.

Faoma hölu falö-mangowalu la'oroma'ö wa sindruhu ha sambua dödöra ba wolo'ö Keriso ba börö da'ö laröi wa'auri fongambatösa.[3]

Faoma hölu falöfaröi la'oroma'ö wa ya'ira sindruhu labali'ö ira nifahaö solo'ö gofu hadia nifatörö Lowalangi khöra ba wa'aurira, nifa'ema khö ndra sondrönia'ö Kongregasi ma Ordo andrö. Duma-duma khöra Keriso sangositengagö fa'aurinia ena'ö tola ifalua zomasi Nama.[2]

Fangoguna'ö bö'ö[bulö'ö | bulö’ö kode]

Asese göi lakaoni ndra perawat (li Indonesia) faoma suster ba Indonesia. Alua da'a börö me ba zi lalö so Indonesia barö wamatörö Belanda ba ba li Belanda lakaoni perawat faoma Zuster, si tobali suster ba li Indonesia. Tradisi wogaoni ndra perawat faoma suster andre tebörögö ba götö nifotöi Abad Pertengahan ba Eropa me tebörögö sistem wamaeri zofökhö ba gödo zofökhö (li Indonesia rumah sakit). Me luo da'ö to'ölö mohalöŵö ndra suster si tefaböbö ba Kongregasi ma Ordo ba wamaeri zofökhö ba rumah sakit.[4]

Faigi göi[bulö'ö | bulö’ö kode]

Khai-khai baero[bulö'ö | bulö’ö kode]

Umbu[bulö'ö | bulö’ö kode]

  1. "Code of Canon Law, canon 1191 §1". Arsip moroi versi asli irugi 4 November 2011. Mufaigi me 16 March 2020. 
  2. 2,0 2,1 3 Kaul dalam Hidup Membiara Apa Saja?, katolikana.com, mufaigi me 27/09/2023. (Li Indonesia).
  3. "Male and Female He Created Them", Catechism of the Catholic Church Chap. 2, Art. 6, I.. Mufaigi me 27/09/2003. (Li Inggris).
  4. Olwen Hufton, The Prospect before Her. A History of Women in Western Europe, 1500–1800 (1995), nga'örö 382–84. (Li Inggris)