Mark Zuckerberg

Moroi ba Wikipedia
Mark Zuckerberg

Mark Elliot Zuckerberg (tumbu (1984-05-14)14 Mei 1984) no samösa niha bisnis[1] moroi ba Amerika, sanura program komputer, samokai börö wogalenia/wangaluinia ba internet, ba somasi-masi mame'e tolo-tolo (li Indonesia filantropis[2]). Fao ia ba wamasindro mbolo gu'ö Facebook awö perusahaan yaŵania sotöi Meta Platforms (meföna Facebook, Inc.), heza tobali ia executive chairman,[3] chief executive officer,[4] ba controlling shareholder.[5][6][7]

Möi sekola Zuckerberg ba Harvard University, heza ibörötaigö Facebook me Februari 2004 faoma awönia ba nomo kos Eduardo Saverin, Andrew McCollum, Dustin Moskovitz, ba Chris Hughes. Ba mböröta ha te'oguna'ö Facebook ba mato ha'uga kampus, bahiza i'anema'ö muzawili ia tenga ha sa'ae bakha ba kampus irege me 2012 so sara triliun zangoguna'ö ya'ia. Ibali'ö publik[8] perusahaan andre Zuckerberg me Mei 2012 ba i'okhögö zabölö oya share.[9] Me 2007, me 23 fakhe ia, tobali ia niha fondrege awuyu si so okhöta triliun moroi ba wangaluinia samösa. No i'oniagö ösa gokhötania ba wame'e tolo-tolo ba ngawalö halöŵö nifotöi filantropis,[2] fao ba da'ö lembaga nifasindronia awö ndrongania ya'ia Chan Zuckerberg Initiative.

No irai ifa'oli Zuckerberg majalah Time tobali samösa ba gotalua 100 niha fondrege mofa'abölö ba gulidanö öfa kali ba 2008, 2011, 2016 ba 2019 ba finalis (eluahania so döinia ba gotalua ya'ira nifili) ba 2009, 2012, 2014, 2015, 2017, 2018, 2020, 2021 ba 2022. Ituyu ia majalah Time tobali Person of the Year me 2010, ndröfi me irugi so töra matonga triliun zangoguna Facebook.[10][11][12] Ba Desember 2016, so Zuckerberg ba mbosi si dafulu niha fondrege mofa'abölö ba gulidanö nifa'anö majalah Forbes.[13] Ba gangolita 400 niha fondrege oya gokhöta ba Amerika ba 2022, so Zuckerberg ba mbosi nomoro 11 faoma okhöta $57,7 triliun ba harato sindruhu khönia (li Inggris net worth) $134,5 triliun. Molo'ö sambua wangerai harato sindruhu khönia me September 2023 $111 triliun (molo'ö Forbes), ba börö da'ö tobali ia niha fondrege oya gokhöta nomoro 9 ba gulidanö.[14] So sambua filem sanutunö mböröta karir[15] Zuckerberg, fa'afökhö nitörönia si fakhai ba huku ba fa'amowua halöŵö (li Indonesia sukses) si föföna sibai khönia. Töi filem andrö The Social Network, te'oroma'ö ba zato me 2010 ba no isöndra filem andre mato ha'uga mbuala nifotöi Academy Awards.

Fa'atohare ba fa'alio Zuckerberg manöi miyaŵa ba industri teknologi no tobali börö wamareso moroi ba politik ba huku. No oya latörö wolohi ba huku ira Facebook ba samasindro ya'ia sanandrösa ba haniha zangokhögö mbolo gu'ö Facebook awö isu[16] sifakhai ba privasi[17] zangoguna. Me 2013, fao ia ba wamasindro FWD.us, sambua angowuloa same'e ena'ö aolo dödö niha ba niha moroi ba negara bö'ö somasi möi mohalöŵö ba Amerika Serikat (li Indonesia pro-imigrasi).

Me 10 ba 11 April 2018, tekaoni Zuckerberg föna sambua komite parlemen Amerika Serikat ba wanemali sanandrösa ba skandal[18] Cambridge Analytica, ya'ia me te'oguna'ö data zangoguna Facebook ba wame'e ena'ö lua-lua pemilu (pemilihan umum) ba zi sambua negara faudu ba zomasi niha sangandrö khö Cambridge Analytica mamalua ya'ia.[19]

Umbu[bulö’ö kode]

  1. Lafotöi bisnis fefu zi fakhai ba wamawa gofu hadia ia tobali lala ba wanöndra hare. Fehede bisnis tehalö moroi ba li Inggris. Ba li Indonesia tola lafo'eluaha ia usaha, perusahaan, urusan, ma zui tugas. Eluahania fao ba da'ö fefu zi fakhai ba wamawa gofu hadia ia awö halöŵö zi samö-samösa niha.
  2. 2,0 2,1 Lafotöi filantropis ngawalö halöŵö ohitö dödönia ba wanolo niha. Halöŵö simane andre asese lafalua ba Indonesia ira nifotöi NGO (non-governmental organisation) ba ya'ira nifotöi lembaga bantuan sosial (li Inggris charity)
  3. Lafotöi chair sambua gangowuloa si dadao ba wamatunö hewisa wamatörö sambua perusahaan. La'oguna'ö wehede chair, eluahania kurusi, me ya'ira andre sidadao ba gurusi manö ba tenga sohalöŵö. Noro dödöra ha rafe ba wamatunö heza edöna te'ohe perusahaan, ba wangetu'ö hania zi tobali chief eksekutif (CEO), si tobali dania same'e ena'ö alua fefu zi no la'etu'ö ira anggota chair. Lö fao ira andre bakha ba halöŵö perusahaan. Solau da'ö ya'ia CEO nituyu ndra anggota chair. Sondrönia'ö ndra anggota chair lafotöi chairman (na iramatua) ma chairwoman (na ira'alawe).
  4. Lafotöi chief eksekutif officer (CEO) niha nituyu ndra anggota chair tobali satua fondrege yaŵa perusahaan, same'e ena'ö alua fefu zi no la'etu'ö ira anggota chair. CEO zamalua halöŵö perusahaan andrö wa lakaoni ia eksekutif, eluahania samalua.
  5. Lafotöi controlling shareholder niha soya mangokhögö share bakha ba perusahaan, ba börö da'ö mofa'abölö ia irege tola ibatogö na so bagotalua ndra sokhö share tanö bö'ö somasi mamalua famulö'ö sebua ba mböli share. Sangokhögö share no niha sananö kefenia ba perusahaan. Ero röfi na la'erai hare perusahaan, la'oniagö hare andre ösa tobali nifotöi dividen nibagi-bagi khö ndra sokhö share molo'ö wa'ebua share khöra. Itugu ebua share itugu ebua gefe nisöndra moroi ba dividen.
  6. Napach, Bernice (July 26, 2013). "Facebook Surges and Mark Zuckerberg Pockets $3.8 Billion". Yahoo! Finance. Arsip moroi versi asli irugi January 18, 2017. Mufaigi me January 17, 2017. 
  7. Hiltzik, Michael (May 20, 2012). "Facebook shareholders are wedded to the whims of Mark Zuckerberg". Los Angeles Times. Arsip moroi versi asli irugi December 2, 2017. 
  8. Lafotöi publik sambua perusahaan na sangokhögö ya'ia tenga ha samösa niha ma sambua omo, bahiza mato ha'uga ma na'i ato niha. Börö da'ö angetula nihalö bakha ba perusahaan andrö tenga sa'ae ha dali samösa niha bahiza dali gangetula fefu ira si fao ba perusahaan andrö. Sito'ölönia lala ena'ö tola fao niha ba zi sambua perusahaan publik ya'ia da'ö na latanö gefera (li Indonesia menanam modal) ba perusahaan andrö. Itugu ebua latanö gefe, itugu ebua göi lira ba rafe zangokhögö perusahaan.
  9. Lafotöi share sambua garate si tola la'öli niha sato tobali lala ba wananö kefera ba sambua perusahaan. Ero perusahaan so khönia mato ha'uga garate share si no muhonogöi. La'öli niha ha'uga manö share somasi ira la'öli tobali investasi, eluahania kefe nitanö ba wanöndra hare ba luo furi. Ero röfi na la'erai hare perusahaan, la'oniagö ösa moroi ba hare andre tobali nifotöi dividen nibagi-bagi khö ndra sokhö share molo'ö wa'ebua share khöra. Itugu ebua share itugu ebua gefe nisöndra moroi ba dividen.
  10. "Mark Zuckerberg". Forbes. Arsip moroi versi asli irugi September 28, 2011. Mufaigi me March 20, 2017. 
  11. Grossman, Lev (December 15, 2010). "Person of the Year 2010: Mark Zuckerberg". Time. Arsip moroi versi asli irugi August 17, 2013. 
  12. "The All-Time TIME 100 of All Time". Time. April 18, 2012. Arsip moroi versi asli irugi April 19, 2012. Mufaigi me April 20, 2012. 
  13. "The World's Most Powerful People". Forbes. December 2016. Arsip moroi versi asli irugi January 5, 2018. Mufaigi me December 14, 2016. 
  14. "Mark Zuckerberg". Forbes. Arsip moroi versi asli irugi December 22, 2022. Mufaigi me February 10, 2023. 
  15. Lafotöi karir nora wamanöi mbosi niha ba halöŵöra, duma-dumania labörögö faoma tobali samözi batö. Aefa da'ö monönö mbosira tobali sanolo wanura-nura khö kafalo (li Indonesia sekretaris). Ba monönö zui irege tobali ira kafalo sambua föfö halöŵö ba gödo. Aefa da'ö tobali ira kafalo ba perusahaan, btn. Itugu ara itugu alaŵa mbosira ba wohalöŵöra.
  16. Lafotöi isu sambua mbalö huhuo ma zui sambua masalah si tobali tuho wamatunösi ma fabu'asa li niha. Tobali sambua masalah hadia ia na lö mofanö (simane mesin), lö mangele ma lö mowöi (simane listrik ma idan`o moroi ba PAM), ma lö auri (simane radio ma TV), btn. eluahania lö alua ia simane nitötöna niha.
  17. Lafotöi privasi fefu hadia ia si fakhai ba wa'auri samösa niha sinangea lö la'ila niha bö'ö ma sinangea lö fao niha bö'ö wamatunö ma wangohalöŵögöigö ya'ia.
  18. Lafotöi skandal sambua zalua sitobali börö wawu'asa li ba fabagosa li ba gotalua niha sato. Tola mofönu niha sato andre börö me salua andrö no sambua amuata same'e aila niha, ma zui samarou amuata si lö sökhi ma lö faudu, irege mofönu ba abu-dödö ato niha.
  19. "Facebook, Social Media Privacy, and the Use and Abuse of Data | United States Senate Committee on the Judiciary". www.judiciary.senate.gov. April 10, 2018. Arsip moroi versi asli irugi September 8, 2019. Mufaigi me April 10, 2018.