Martin Luther

Moroi ba Wikipedia
Martin Luther
Martin Luther, 1529
Tumbu10 November 1483
Eisleben, Mansfeld
Mate18 February 1546(1546-02-18) (ndröfi 62)
Eisleben, Mansfeld
FamahaöUniversitas Erfurt
Universitas Wittenberg
Sinura
Donga
Katharina von Bora
(m. 1525)
Ono khönia
  • Hans (Johannes)
  • Elisabeth
  • Magdalena
  • Martin
  • Paulus
  • Margaretha
SatuaniaHans ba Margarethe Luther (née Lindemann)
Theological work
EraRenaisans
Tradition or movement
Main interests
  • Prolegomena
  • Soteriologi
Notable ideas
  • Huku ba Injil
  • Ha famati (Sola fide)
  • Teologi röfa
  • Famahaö dombua wa'arazo
Signature

Martin Luther (ba li Jerman: ˈmaʁtiːn ˈlʊtɐ ( farongogö); 10 November 1483[1]– 18 Februari 1546) no samösa gere ba Jerman, teolog, sanura buku, sanura sinunö, guru sebua, ba si fao awö ba Ordo Santo Agustinus.[2] Ya'ia no sondrönia'ö Reformasi Protestan ba lala wangera-ngerania bakha ba teologi no tobali dane-dane hou Lutheran.

Itema wa'a'ere bakha ba Gereja Katolik Luther me 1507. Bahiza aefa da'ö ibörötaigö itenaŵa mato ha'uga wamahaö awö wolau hadia ia si so bakha ba Gereja Katolik; töra-töra itenaŵa nifotöi indulgensi.[3] Itandraigö wangatulö'ö da'a Luther faoma diskusi samatunö indulgensi andre me isura nifotöi "95 tesis" me 1517. Me 1520, i'andrö khönia Paus Leo X ena'ö itibo'ö fefu zi no isura sanandrösa ba da'ö, ba me lö i'o'ö, me Januari 1521 i'tuli'ö ia baero Gereja Paus (ekskomunikasi).[4] Aefa da'ö ihuku ia göi Charles V, razo samatörö me luo da'ö (nifotöi Heiliges Römisches Reich ba li Jerman; Kekaisaran Romawi Suci ba li Indonesia). Me mate Luther 1546, ekskomunikasi moroi khö Paus Leo X so nasa.

Awena irugi da'a u'ali moroi ba Wikipedia Inggris. Utohugö na furi. Na so ginötöu, tola göi ötohugö. Teks asli ba li Inggris oroma ia tou da'a na öbulö'ö faoma kode.


Umbu[bulö'ö | bulö’ö kode]

  1. Molo'ö Luther samösa tumbu ia me 1484. Hendrix, Scott H. (2015). Martin Luther: Visionary Reformer. Yale University Press. hlm. 17. ISBN 978-0-300-16669-9. Mufaigi me 12 November 2017. 
  2. Lö mamalö itötöi ia samösa Luther biarawan föna. Duma-dumania: "Me föna, me biarawan ndra'o, to'ölö ulau manötöna wa tola ufatörö wangera-ngeragu faoma fuasö, fangandrö ba femaoso ba zibongi, ba wamatörö botogu ena'ö so khögu wa'ahakhödödö. Bahiza itugu aböböi ndra'o, itugu urasoi lö ahono dödögu; börö me no aheta moroi ba hörögu haga sindruhu." Martin Luther, Lectures on Genesis: Faza 45–50, ed. Jaroslav Jan Pelikan, Hilton C. Oswald, ba Helmut T. Lehmann, vol. 8 Luther's Works. (Saint Louis: Concordia Publishing House, 1999), 5:326.
  3. Lafotöi indulgensi na labe'e gefe niha si tobali ame'ela ba wangandrö ena'ö te'efa'ö noso niha si no mate khöra moroi ba nahia wanandraigö. Molo'ö teologi niha si so horö me mate ia, tola isöndra wa'ahakhö dödö Lowalangi ba fangorifi na lalau mangandrö salahi ya'ira talifusönia ma zui niha samati bö'ö sauri nasa. Lafalua da'a na la'andrö khö gere ba wangandrö salahinia, ba lafaogö wangandrö andrö faoma ame'ela. Ba ginötö Luther asese la'oguna'ö da'a ba wangowuloi kefe soguna ba wamasindro gereja.
  4. To'ölö lafotöi ekskomunikasi na laheta samösa niha moroi ba gangowuloa niha samati tobali niha baero.
Sura andre awena börö zura nasa. Moguna munönö ba mubönökhi nösinia.
Wikipedia no halöŵö nifalului zato.
Tolo Wikipedia ba wanohugö wanura ya'ia, na so khöu onönöta nösi. Saohagölö.