Malaria

Moroi ba Wikipedia
Malaria
Tungö malaria samakhai ya'ia ba sel ndro soyo
SpesialisasiPenyakit menular
Tandra-tandramofa'aukhu, mu'uta, mofökhö högö, a'uzö-uzö guli[1]
Komplikasifaniri, koma,[1] fa'amate galakhaö, anemia[2]
10–15 aefa falemba dungö[3]
SamoböröLa'ohe plasmodium ba niha ndri sotöi anopheles[1][4]
DiagnosisFamareso ndro, famareso antigen[1]
Fomba'agöKulambu, obat nyamuk, famunu ndri, femanga dalu-dalu[1]
Dalu-daluanti-malaria[3]
Frekuensi247 juta (2021)[5]
Simate619.000 (2021)[5]

Malaria no sambua wökhö nifa’aso ndri moroi ba niha ma moroi ba gaurifa bö’ö nifobörö protozoa parasit (angowuloa dungö side’ide nifotöi mikroorganisme si hasambua sel) si farahu ba tipe Plasmodium. Fökhö andre ba i’a’asogö dandra-tandra simane demam, alio erege dödö, muta, ba afökhö högö.

Tandra-tandra

Niha sigöna malaria ba mofa'aukhu. Aefa da'ö ero mohalöŵö ba alio sibai erege dödö. Irasoi göi afökhö högö. Ba tola ofeta ilau muta.

Famofaosatö

Edöna mufo'ösi

Diagnosis

Edöna mufo'ösi

Famadöhö

Edöna mufo'ösi

Fangosili

Edöna mufo'ösi

Onönöta

Edöna mufo'ösi

Fökhö si fakhai

Edöna mufo'ösi

Basoŵa

Edöna mufo'ösi

Khai-khai baero

https://p2pm.kemkes.go.id/publikasi/artikel/mengenal-malaria-penyakit-mematikan-dunia

Umbu[bulö’ö kode]

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Sifasala: Tag <ref> tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernama Cara2014
  2. "Malaria". Mayo Clinic. 
  3. 3,0 3,1 Sifasala: Tag <ref> tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernama WHO2014
  4. https://www.cdc.gov/malaria/about/faqs.html
  5. 5,0 5,1 Sifasala: Tag <ref> tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernama who2022
Sura andre awena börö zura nasa. Moguna munönö ba mubönökhi nösinia.
Wikipedia no halöŵö nifalului zato.
Tolo Wikipedia ba wanohugö wanura ya'ia, na so khöu onönöta nösi. Saohagölö.