Gaele-gaele

Moroi ba Wikipedia
Gaele-gaele ma Kecipir
Kecipir, Psophocarpus tetragonolobus
Padabeunghar, Pasawahan, Kuningan
Klasifikasi ilmiah
Kingdom:
Divisi:
Kelas:
Order:
Famili:
Subfamili:
Genus:
Spesies:
P. tetragonolobus
Nama binomial
Psophocarpus tetragonolobus
Sinonim[6]

Gaele-gaele sambua zinumbua ma ba li Indonesia töinia Kecipir (Psophocarpus tetragonolobus (L.) D.C.) Gaele-gaele andre sinanö sauri sisökhi ba Danö Niha sasese latanö ba naha gowi, sanana si so ngenge. Gaele-gaele sifao ba ngangolifa zinanö familia Fabaceae (Leguminosae). hiza lehe-lehe faoma buania tola labali'ö bulugeu. Ba Sumatra no la'ila döinia latötöi lamane; kacang botol mazui kacang belingbing (pantai barat Sumatra), faoma Minangkabau[7]), simanö göi lakaoni kacang embing ba Palembang. Töi-töi böi simane; jaat (bahasa Sunda);[8] cipir, cicipir, kēcipir (bahasa Jawa); kēlongkang (bahasa Bali), ba biraro (Manado, Ternate);[9] kacang botor, k. botol, dan k. kumbotor (Bahasa Melayu Pontianak). Ba li Hagöri ma ba bahasa Inggris latötöi ia lamane; Winged bean, Winged pea, Four-angled bean (nifaigi moroi ba zikhala mbuania); ba so zanötöi ya'ia göi; Goa bean faoma Asparagus pea.

Ba Danö Niha, gaele-gaele sinumbua ni'odödögö nitanö sito'ölönia ba naha gowi. Lafanöi ia ba ndraha geu nitaru'ö, me gaele-gaele andre, sanana wa'aurinia, so ngenge.

Fangoguna'ö[bulö'ö | bulö’ö kode]

Gaele-gaele, tenga sinanö sauri samösa, hiza nitanö moroi ba hunö si no atua, ba na no mowua ia, ba no tola labali'ö famalala gö simane la bali'ö ia bulugeu. Gaele-gaele göi tola la halö hunönia ba lafakoe, hulö gasagore. Gaele-gaele andre, auri sibai ba zi sagörö Tanö Niha. Na mo naha gowi niha, ba gaele-gaele sambua sinanö si so ba da'ö. Moguna sibai gaele-gaele andre, la odödögö wananö ya'ia ba kabu sebolo, ena'ö tobali aya-aya ma tanömö wangalui niha so kabu.

Umbu[bulö'ö | bulö’ö kode]

  1. de Candolle, A.P. & A. de Candolle 1825. Prodromus systematis naturalis regni vegetabilis, sive, Enumeratio contracta ordinum generum specierumque plantarum huc usque cognitarium, juxta methodi naturalis, normas digesta. Pars 2: 403. Parisii :Sumptibus Sociorum Treuttel et Würtz,1824-73.
  2. Rumpf, G.E. 1741-50. Herbarium Amboinense :plurimas conplectens arbores, frutices, herbas, plantas terrestres ... Pars 5: 374, Tab. 133. Amstelaedami : Apud Fransicum Changuion, Hermannum Uytwerf.
  3. Linne, C. von. 1759. Systema naturae per regna tria naturae :secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis.. T. 2: 1162. Editio Decima, Reformata. Holmiae : Impensis Laurentii Salvii.
  4. Kuntze, C.E.O. 1891. Revisio Generum Plantarum: vascularium omnium atque cellularium multarum secundum leges nomeclaturae internationales cum enumeratione plantarum exoticarum in itinere mundi collectarum ... 1: 162. Leipzig.
  5. Graham, R. 1832. A Numerical List of dried specimens of plants in the East India Company's Museum: collected under the superintendence of Dr. Wallich of the Company's botanic garden at Calcutta. London. n. 5540. [1831-32]
  6. "The Plant List: A Working List of All Plant Species". Arsip moroi versi asli irugi 2021-10-23. Mufaigi me 2022-06-12. 
  7. Soeseno, Slamet (1985). Sayur-Mayaur untuk Karang Gizi. Jakarta:Penebar Swadaya.
  8. Supriatna, Nana (2007). Bercocok Tanam Sayuran. Jakarta:Azka Press. ISBN 978-979-1211-78-9.
  9. Heyne, K. 1987. Tumbuhan Berguna Indonesia 2: 1068-69. Badan Penelitian dan Pengembangan Kehutanan, Bogor. (edisi 1916: 348)