Barack Obama

Moroi ba Wikipedia

Barack Hussein Obama II [bəˈrɑːk oʊˈbɑːmə] ( farongogö) no samösa Presiden Amerika Serikat sololohe halöŵö andre 2009-2017. Ya'ia no presiden si-44. Tumbu ia ba Honolulu, Hawai, ba hiza ira satuania awu'a ba Jakarta ba ginötö we'amöinia ba zekola. Aefa da'ö awu'a zui ira lumalö ba Amerika Serikat. Ba da'ö isöndra sarjana seni (li Inggris Bachelor of Arts) moroi ba Universitas Columbia awö sarjana hukum moroi ba Universitas Harvard. Fatua lö tobali presiden, Obama no samösa Senator moroi ba Illinois ba samasindro sambua angowuloa sotöi Developing Communities Project. Tehöngö Obama börö hinaoma si fakhai baeronegara si tola muŵa'ö no progresif sibai awö fangodödögönia wangalösi watiusa ba gotalua soi ba Amerika Serikat.

Fa'a'iraono

Barack Obama tumbu me 4 Agustus 1961 ba Honolulu, Hawai.[1] Amania, Barack Obama Sr., no niha moroi ba Kenya ba inania, Ann Dunham, no niha Amerika Serikat moroi ba Kansas.[1] Falukha nama ba inania gasa-gasa we'amöira ba Universitas Hawai ba lalau mangowalu me 1961, heŵa'ae fabali zui ira me 1964.[1] Aefa da'ö mangowalu ninania khö Lolo Soetoro, samösa mahasiswa moroi ba Indonesia, me 1965. Furi ö awua ira lumalö ba Indonesia.[1]

Obama manörö fa'a'iraononia ba Hawai ba ba Indonesia. Möi ia sekola ba SD Fransiskus Assisi, Tebet, Jakarta Selatan, ba ba SD Besuki.[2] Me 1971 awu'a Obama lumalö ba Hawai ba toröi ia khö ndra awenia. Ba da'ö itohugö zekolania.

Aefa i'awalisi zekolania 1979 möi ia itohugö ba Occidental College ba Los Angeles. Ha dua fakhenia ba da'ö ba awu'a zui ia möi ba Universitas Columbia ba New York City. Ba da'ö isöndra sarja seni me 1983. Aefa da'ö itohugö nasa zekolania ba Harvard Law School. Ba da'ö isöndra sarjana hukum me 1991.[3]

Ba Harvard tefili Obama tobali ketua Harvard Law Review, niha Amerika-Afrika si föföna sibai sangai halöŵö simane ba Universitas Harvard.[4] Da'a no sambua prestasi sangoroma'ö wa tola tobali ia sondrönia'ö ba samösa niha si so fa'atua-tua (li Indonesia intelektual).

Karier

Halöŵö Barack Obama ba politik terbörögö 1996 me tetuyu ia tobali senator moroi ba Illinois. I'ohe halöŵö andre tölu periode irugi 2008. Götö wohalöŵönia tobali senator, ihalö göi halöŵö tobali sololohe komite senat ndra veteran ba mohalöŵö ia ba wondrou'ö reformasi perawatan kesehatan. No göi fao ia awö Komite Keamanan Nasional awö Relasi Luar Negeri.

Me ndröfi 2007 ifa'olo ba zato Obama wa tobali ia kandidat presiden moroi ba Partai Demokrat. I'alaini Hillary Clinton ba wanuyu bakha ba partai ba aefa da'ö i'alaini kandidat Partai Republik, John McCain, ba wanuyu presiden 2008. Me 4 November 2008, Obama tobali presiden Amerika Serikat si föföna sibai moroi ba gotalua nga'ötö Afrika-Amerika. Igogohe halöŵö tobali presiden dua periode moroi ndröfi 2009 irugi 2017. Götö halöŵönia andre, fokus Obama ba ngawalö soguna sibai simane reformasi perawatan kesehatan, fa'atebulö iklim, fa'atulö ba gulidanö ba fame'e auri mangawuli ekonomi.

Tendroma gera-era

Tola taŵa'ö Barack Obama samösa politisi moderat, heŵa'ae angetulania konservatif ba zi sambua ngawalö ba progresif ba ngawalö bö'ö.

Molo'ö ideologi Obama no samösa nifotöi liberal progresif. I'ofönai'ö wondrorogö nifotöi hak-hak sipil ba perlindungan lingkungan. Simanö göi i'ofönai'ö hak ndra nifotöi grup LGBT ba ira minoritas gotalua zato. Baero da'ö i'odödögö wondroro program nibe'e töi "Obamacare", same'e ena'ö lasöndra perawatan kesehatan ya'ira niha sato ba Amerika.

Ba mbolo ekonomi, Obama no samösa nifotöi keynesian, ya'ia da'ö niha si faduhu tödö wa si lö tola lö'ö itolo ekonomi famatörö, ena'ö tola manöi ekonomi ba lö möi yaŵa möi tou. Ya'ia zamagaölö program nifotöi stimulus ekonomi nibe'e töi "American Recovery and Reinvestment Act" si tola mame'e alio manöi mangawuli ekonomi aefa krisis finansial 2008.

Ba mbolo baero negeri, Obama no samösa sondrou'ö nifotöi multilateralisme (fahuwu ba mohalöŵö faoma oya negara heŵa'ae fabö'ö-bö'ö lala nitörö) awö wa i'odödögö wondrou'ö fa'atulö ba gulidanö. Ba wariawösa khö negara-negara Islam itörö lala nifotöi moderat. Ya'ia göi zamangawuli ndra saradadu Amerika moroi ba Irak ba ba Afghanistan.

Ondröita

Politik Barack Obama no molua-lua ia he ba Amerika Serikat ba he ba gulidanö ma'asagörö. Ba gotaluania:

  1. Reformasi owaörita (li Indonesia kesehatan): Ifa'ele "Affordable Care Act" (ACA) Obama me ndröfi 2010. Börö ACA andre tola lasöndra lala na mofökhö ira ya'ira iraono mbanua Amerika, si lö molala föna da'ö.
  2. Fa'atebulö lökhö (li Indonesia perubahan lingkungan): No i'onorogö tödö Obama wolaŵa wa'atebulö lökhö same'e itugu aukhu gulidanöda. Me 2016 ibe'e dandra-tangania ba zura wahasaradödö nifotöi "Paris Agreement", samataro ena'ö oi negara lakhamö wame'e alö nifotöi emisi rumah kaca. Baero da'ö i'odödögö göi wondrou'ö wangoguna'ö gumbu energi si bohou (si tenga nikhao moroi barö danö sasese lafotöi energi terbarukan).
  3. Mangorifi mangawuli ekonomi: No idönia'ö Barack Obama wangorifi mangawuli ekonomi aefa krisis finansial 2008. Ena'ö alua zimanö ifagaölö nifotöi program stimulus ekonomi sebua sibai ba ba wame'e aro mangawuli (stabil) pasar keuangan.
  4. Manga'azökhi gamakhaita internasional: No i'odödögö Obama wamazökhi mangawuli gamakhaita ba negara simane Kuba ba Iran awö wondrou'ö koordinasi ha'uga negara ena'ö falulu mohalöŵö ba wolaŵa masalah global simane fa'atebulö lökhö ba terorisme.
  5. Mamangawuli wa'aro dödö ba wamatörö: No göi i'onorogö tödö Obama wondrou'ö demokrasi he ba Amerika Serikat ba he ba zi sagörö ulidanö, ena'ö itugu ara ba itugu aro dödö niha mbanua ba wamatörö.

Fa'auri

Mangowulu Obama khö Michelle Robinson me ndröfi 1992. No te'amualagö khöra daru ndraono alawe, Malia ba Sasha. Michelle no samösa pengacara, göi samösa aktivis sondrou'ö wa'auri ndra'alawe. No tobali ia Ina Negara fondrege tehöngö ba fonderege te'omasi'ö (populer) götö wangai halöŵö presiden Obama.

Aefa tobali presiden, toröi Obama ba soroiyomonia ba Washington, DC. No tehöngö Obama tobali samösa sondrönia'ö sokhö buala si töra ba wahuhuosa. Ba no i'oguna'ö mbuala andrö ba wondrou'ö nifotoi keadilan sosial ba hak-hak warga negara.

Töi nibe'e

No oya isöndra döi Barack Obama. Ba gotaluania:

  1. Nobel Wa'atulö 2009: Isöndra lakhömi andre börö "wangodödögönia wondrou'ö falulusa halöŵö internasional ba fa'atulö ba gulidanö."
  2. Presidential Medal of Freedom 2016: Tebe'e lakhömi andre khö Obama, sambua lakhömi fondrege ebua ba Amerika Serikat, börö "wangodödönia wondrönia'ö ba ba wangabölö'ö negara."
  3. Profiles in Courage Award 2017: Töi andre nibe'e John F. Kennedy Presidential Library Foundation tebe'e khö Obama börö "walö khönia fa'ata'u ba wondrou'ö isu-isu sabölö fadege khö niha Amerika."
  4. Grammy Award for Best Spoken Word Album 2020: Isöndra döi andre börö album fondrege sökhi nifazökhinia sotöi "A Promised Land".
  5. Robert F. Kennedy Ripple of Hope Award 2020: Itema döi da'a börö "wangodödögönia wondrou'ö hak-hak niha ba keadilan sosial."

Publikasi

No oya isura mbuku ba publikasi tnö bö'ö Obama. Ba gotaluania:

  1. "Dreams from My Father: A Story of Race and Inheritance" (1995): Bakha ba muku andre itutunö Obama fefu hewisa lala nitörönia ba wangi'ila nifotöi identitas ras awö danö bö'önia niröi namania khönia.
  2. "The Audacity of Hope: Thoughts on Reclaiming the American Dream" (2006): Bakha ba mbuku andre ibotokhi Obama tandroma gera-erania ba mbolo politik awö visinia sanandrösa si so föna Amerika ba ulidanö.
  3. "Of Thee I Sing: A Letter to My Daughters" (2010): Bakha ba mbuku andre isura wa'omasinia khö zi darua nono alawe khönia, Sasha ba Malia. Baero da'ö itutunö ha'uga zondrönia'ö Amerika si no tobali inspirasi khönia.
  4. "A Promised Land" (2020): Bakha ba mbuku andre itutunö Obama lala nitörönia götö wa'atobali presiden ia ba izara-zara isu-isu fondrege fadege si lö tola lö'ö itörö götö da'ö.

Onönöta

Lö hadöi

Basoŵa

Lö hadöi

Khai-khai baero

Lö hadöi

Umbu[bulö’ö kode]

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 Barack Obama. The 44th President of the United States, The White House, mufaigi me 06/02/2023.
  2. David Maraniss, Barack Obama: The Story, New York, Simon & Schuster, 2012, nga'örö 216, 221, 230, 234–244.
  3. Richard Adams, Barack Obama, The Guardian, 09/05/2007, mufaigi me 06/02/2023.
  4. Linda Matchan, A Law Review breakthrough, The Boston Globe, mufaigi me 06/02/2023
Sura andre awena börö zura nasa. Moguna munönö ba mubönökhi nösinia.
Wikipedia no halöŵö nifalului zato.
Tolo Wikipedia ba wanohugö wanura ya'ia, na so khöu onönöta nösi. Saohagölö.