Tabernakel

Moroi ba Wikipedia
Tabernakel si so bakha ba gereja ba Aarschot-Gijmel (Belgia)

Tabernakel (li Latin tabernaculum eluahania ose-ose) no sambua nahia ba wangirö'ö Sakramen Fondrege Ni'amoni'ö, ya'ia da'ö roti ba agu si no mufahowu'ö tobali boto ba do Keriso, si toröi ero wangowasaini misa ma ekaristi.[1][2][3] Börö me faduhu dödö ndra niha Keriso wa sindruhu boto ba do Keriso ia, andrö la'amoni'ö ia, la'irö'ö ia. Lalau da'a bakha ba Gereja Katolik, Gereja Anglikan, Gereja Ortodoks Timur awö ba Gereja Lutheran. To'ölö wa la'amoni'ö nahia si so tabernakel ba tobali ia nahia wangandrö.

Ba fa'awösa Mormon ba fa'awösa solo'ö khö Calvin, lafotöi tabernakel sambua gosali ma nahia ni'oguna'öra ba wangandrö.

Tabernakel nifasindro ba Timna Valley Park, Israel. Simane oroma nose-ose nifotöi tabernakel andrö nifawu'a-wu'a ndraono Gizeraeli götö wanöröra danö-simate.

Fehede tabernakel tehalö moroi ba li Ibrani mischkan (משכן) eluahania ose-ose (li Indonesia kemah, tenda). Ifazökhi tabernakel andre Moze ba hili Sinai aefa itema fulu goroisa.[4] Bakha ba tabernakel andre la'irö'ö gara wanura heza tesura fulu goroisa andrö. I'otarai da'ö lö aetu awu'a tabernakel andre fao awö ndraono Gizeraeli ba wanöröra tanö-simate irege larugi danö amabu'ula ba danö Kana'ana. Me 440 fakhe aefa da'ö, lafawu'a gara wanura fulu goroisa moroi ba nose-ose nifawu'a-wu'a lumalö ba Gosali Sebua ba Yerusalem, si tobali omo Lowalangi sindruhu.

Umbu[bulö'ö | bulö’ö kode]

  1. Fowler, William Warde (1922). The Religious Experience of the Roman People. London. hlm. 209. 
  2. Scheid, John (2003). An Introduction to Roman ReligionPerlu mendaftar (gratis). Indiana University Press. hlm. 113–114. 
  3. Linderski, Jerzy (1986). "The Augural Law". Aufstieg und Niedergang der römischen Welt. II (16). hlm. 2164–2288. 
  4. Faigi MozeII 25–31 ba 35–40
Sura andre awena börö zura nasa. Moguna munönö ba mubönökhi nösinia.
Wikipedia no halöŵö nifalului zato.
Tolo Wikipedia ba wanohugö wanura ya'ia, na so khöu onönöta nösi. Saohagölö.