Google Chrome

Moroi ba Wikipedia
Google Chrome
Berkas:Google Chrome on Windows 10 screenshot.png
Google Chrome berjalan di Windows 11
Li49 bahasa[1]
Bolokha gu'öwww.google.com/chrome/
Lisensi konten
Hak milik freeware, berdasarkan komponen sumber terbuka.
Bahasa pemrogramanC, C++, Java (Aplikasi Android saja), JavaScript, Python[2][3][4]

Google Chrome ya'ia da'ö sambua wurugö ma u'ö si so ba Internet nikaoni faoma fanötöi ba li Indonesia peramban web ni'oguna'ö ba lintas platform. Google Chrome da'a, nifasindro Google. Furugö gu'ö andre, si'oföna sibai la faehagö ba zisagörö ulidanö sangoguna'ö Internet ba ndröfi si 2008 nifakhai ba Microsoft Windows, aefa da'ö ba porting ofeta ba Android, iOS, Linux, faoma macOS si no lafaogö sitobali olohesi moroi ba sistem operasi.[5] Furugö gu'ö da'a göi no tuho soguna ba Chrome OS, sitobali platform ba ngawalö aplikasi web.

Tuho sebua umbu kode Chrome tefa'aso moroi ba halöŵö perangkat lunak gratis faoma sumber terbuka Google, peramban web Chromium, ba hiza Chrome andre, no ifaehagö sokhö platform da'a, sambua aplikasi si lö mo mbai hadia ia ma dilisensikan perangkat gratis.[6] WebKit ya'ia da'ö Mesin peramban ma asese laŵa'ö ia ba wamaha'ö Komputer lamane; mesin rendering, ba hiza Google ifanöi wangahaogö ya'ia numalö ba wanga'asogö pengembangan perangkat lunak (fork)-nia ba wangadono mesin Blink; fefu gangolifa ma varian Chrome baero iOS iada'a si no mangoguna'ö Blink.[7]

Ba mbaŵa si lima (Mei) ba ndröfi 2020, StatCounter faoma NetMarketShare itandraigö i'erai wa Chrome andre no mangokhögö irugi 68% Pangsa penggunaan browser web ma pangsa pasar peramban ba zi sagörö ulidanö (me aefa wangoguna'ö sabölö oya ba zi 72,38% ba mbaŵa sifelezara döfi 2018 (November 2018) dozi niha sangoguna'ö komputer samösa, (PC),[8] 63,58% faoma 65,01% ero-ero fefu platform.[9] Moroi ba khamatö sebua da'a nisöndra Chrome, Google i'ebolo'ö zikhalania simane; Chrome OS, Chromecast, Chromebook, Chromebit, Chromebox, faoma Chromebase.

Ifailo ba zibohou[bulö'ö | bulö’ö kode]

Sito'ölönia, sambua aplikasi tefalua furi na ba ginötö lafurui (möi baero), ma ba ginötö möi sibakha, irege ba ginötö tefuli teboka ia, hulö ni taha ua wamailo ya'ia; ba da'a tou so lala wamailo zibohou;

  1. Ba komputer, bokai Chrome.
  2. Fetaro ba gambölö tanö yaŵa, alui danöbö'ö;
  3. Na famailo tebato, ikon mola'a-la'a:
    • owuge'e (Hijau): famailo tefalua me dua ngaluo silalö.
    • a'uzö-uzö (Oranye): famailo tefalua me öfa ngaluo silalö.
    • oya (Merah): famailo tefalua me samigu ma fitu ngaluo silalö..[10]

Waö-waö (Sejarah)[bulö'ö | bulö’ö kode]

CEO Google sotöi Eric Schmidt ifalalaŵa wamanöi inötö peramban web independen te so ba zi önö fakhe wa'ara. No imane wanguma'ö wa; "ba ginötö da'ö, Google Chrome, sambua nahia side-ide", hiza i lö famatimba ba niha sangoguna'ö ya'ia "perang peramban. Samasindro Google andre ba ginötö fao ia khö Sergey Brin faoma Larry Page la fiza samanöi fuka gu'ö simane Mozilla Firefox ba ba da'ö latandraigö Chrome, söndra ma fehede Schmidt imane, wa; "no ba ga sibai zi no tefa'aso andre, no möi famalalini era-era khögu". [11]

Ba mbaŵa si siŵa 2004 (September 2004), turia sanandrösa ba Google sangahaogö fuka gu'ö (web peramban) tefa'ele'ö ia si'oföna sibai. Jurnal online faoma surat kabar AS lasura wa meluo da'ö Google ifaholöŵö zi no irai mohalöŵö ba wamanöi web Microsoft, samawu'a niha sangoguna'ö fuka gu'ö Internet Explorer, si no la'ila naha wa ambö fangöna ba wanaisi sameta'u sedöna manga'i ngawalö data zangogun'ö.[12]

Fodou'ö fuka gu'ö Chrome andre tebörögö ba ndröfi si 2006,[13] barö wamatörö Sundar Pichai.[14] Chrome andre no oya lafanöi ma ladou'ö wa'asökhinia ba gödo Kitchener, Ontario Google.[15]

Angombakhata (Pengumuman)[bulö'ö | bulö’ö kode]

Angombakhata si no latatugöi ba mböröta tefaehagö ia ba ngaluo si tölu ba mbaŵa si siŵa 2008 (3 September 2008), faoma komik khö Scott McCloud lafa'ohe'ö khö jurnalis faoma blogger ba wangombakha ngawalö fitur-fitur si so bakha ba Chrome.[16] Sura si'oföna nifa'ohe'ö ya'ia da'ö ba Eropa awena latete khö blogger Jerman Philipp Lenssen moroi Google Blogoscoped sanga'asogö komik 38 nga'örö (halaman) ba hiza latema ba ngaluo si sara baŵa si siŵa 2008 (1 September 2008).[17] Aefa da'ö Google ifangahono komik andrö bakha ba Google Books,[18] ba itötöi ia bakha ba blog si no amaedola angombakhata si'oföna sibai.[19]

Irege labe'e döi produk nitötöi faoma; "Chrome" sambua döi kode (nama kode) ba wangahaogö si'oföna, börö me "Chrome" no la faedogö ia ba moto sabölö-bölö. Google lö labulö'ö döi haölöŵö nifanöira andre, me sambua khamötö dödöra ya'ia da'ö; "ösi (content), not chrome" (konten, tenga ha sikhala).[20]

Famazaewe[bulö'ö | bulö’ö kode]

Versi si'öföna Chromium ni'oguna'ö ba Linux, mamaehusi sikhala Chrome faoma Chromium

Fuka gu'ö da'a si'oföna sibai tefaehagö ba niha sato ya'ia da'ö ba ngalua si dua ba mbaŵa si siŵa döfi 2008 (2 September 2008) ni'oguna'ö ba Windows XP ba awena la fangamöi ba zi 43 ngawalö li (bahasa), si no resmi no so ba versi beta,[21] Ba tefazaewe ba niha sato ba ngaluo 11 Desember 2008. Ba ngaluo sifagölö, turia moroi ba CNET no sökhi sibai, so me'e lisensi khö Google fefu nösi nifa'ohe'ö ba Chrome.[22] Fetaro da'a ni'aekhugö moroi ba persyaratan layanan Google umum.[23] Google itema wabu'asa li sanguma'ö wa bahasa ni'oguna'önia nifiza moroi ba produk tanöbö'ö, ba no itibo'ö gamaudu da'a moroi ba lala wanema hadia ia.[24]

Chrome ya'ia da'ö sambua moroi ba zi 12 wuka gu'ö ni faehagö ba BrowserChoice.eu khö ndra sangoguna'ö Microsoft Windows ba Wilayah Ekonomi Eropa.[25]

Famanöi (Pengembangan)[bulö'ö | bulö’ö kode]

Chrome tefangamöi moroi ba zi 25 pustaka kode sifabö'ö moroi ba Google faoma pihak ketiga simane Mozilla Netscape Portable Runtime, Network Security Services, NPAPI (nitibo'ö ba versi 45),[26] Skia Graphics Engine, SQLite, dan sejumlah sumber-terbuka proyek lainnya.[27] Mesin virtual JavaScript, V8 (mesin JavaScript), na lafaigi sambua proyek soguna sibai nifabali simane Tamarin (perangkat lunak) moroi Adobe Systems/Mozilla ba lababaya faoma tim tanöbö'ö si so ba Denmark ni'olohesi Lars Bak (programmer komputer) ba Aarhus. Molo'ö Google, implementasi si no so, la ehao khö program side-ide, si so kinerja faoma interaktivitas sistem lö moguna sibai", ba hiza i aplikasi web simane Gmail "mangoguna'ö fuka gu'ö (peramban web) ba wo'akali DOM faoma JavaScript ", ba börö da'ö na lafaogö molo'ö signifikan wa la söndra hare moroi ba mesin JavaScript salio ba wohalöŵö.

Sura andre awena börö zura nasa. Moguna munönö ba mubönökhi nösinia.
Wikipedia no halöŵö nifalului zato.
Tolo Wikipedia ba wanohugö wanura ya'ia, na so khöu onönöta nösi. Saohagölö.

Umbu[bulö'ö | bulö’ö kode]

  1. "Supported languages". Google Play Console Help. Mufaigi me December 18, 2015. 
  2. "Chromium (Google Chrome)". Ohloh.net. Arsip moroi versi asli irugi 2012-06-28. Mufaigi me February 8, 2012. 
  3. "Chromium coding style". Google Open Source. Mufaigi me March 29, 2017. 
  4. Lextrait, Vincent (January 2010). "The Programming Languages Beacon, v10.0". Arsip moroi versi asli irugi May 30, 2012. Mufaigi me March 14, 2010. 
  5. "Google Chrome for Android - Google Chrome". developer.chrome.com. Arsip moroi versi asli irugi 2020-11-18. Mufaigi me 2020-08-08. 
  6. "Google Chrome and Chrome OS Additional Terms of Service". www.google.com. Mufaigi me 2020-08-11. 
  7. Bright, Peter (2013-04-03). "Google going its own way, forking WebKit rendering engine". Ars Technica (ba li Inggris). Mufaigi me 2020-08-11. 
  8. "Desktop Browser Market Share Worldwide". StatCounter Global Stats (ba li Inggris). Mufaigi me 2020-08-08. 
  9. "Browser Market Share Worldwide". StatCounter Global Stats (ba li Inggris). Mufaigi me 2020-08-08. 
  10. google chrome.  Tidak memiliki atau tanpa |title= (fanolo);
  11. Angwin, Julia (2009-07-10). "Sun Valley: Schmidt Didn't Want to Build Chrome Initially, He Says". WSJ (ba li Inggris). Arsip moroi versi asli irugi 2020-08-05. Mufaigi me 2020-08-08. 
  12. "Rumours surround Google browser" (ba li Inggris). 2004-09-23. Mufaigi me 2020-08-08. 
  13. "How we designed Chrome 10 years ago". Chromium Blog (ba li Inggris). 10 September 2018. Mufaigi me 2023-01-19. 
  14. Bhardwaj, Prachi. "Larry Page has a reputation for pushing people at Google. Here's how he pushed a young Sundar Pichai to make Google Chrome the top web browser in the world". Business Insider. Mufaigi me 2020-08-08. 
  15. Howitt, Chuck (2019). BlackBerry town : how high tech success has played out for Canada's Kitchener-Waterloo. Toronto: James Lorimer & Company Ltd. hlm. 212. ISBN 978-1-4594-1438-9. OCLC 1232175015. 
  16. McCloudwrote, Scott; smccloud, Scott McCloud. "Surprise!". smccloud.livejournal.com (ba li Inggris). Mufaigi me 2023-01-19. 
  17. "Google Chrome, Google's Browser Project". blogoscoped.com. Mufaigi me 2020-08-08. 
  18. "Google Chrome". www.google.com (ba li Inggris). Mufaigi me 2023-01-19. 
  19. "A fresh take on the browser". Official Google Blog (ba li Inggris). 1 September 2008. Mufaigi me 2023-01-19. 
  20. "Why is Google Chrome browser named as Chrome?". Quora (ba li Inggris). Mufaigi me 2023-01-19. 
  21. "It was when not if... Google Chrome". September 2008. Arsip moroi versi asli irugi December 8, 2016. Mufaigi me June 21, 2017. 
  22. Fried, Ina (October 7, 2008). "Be sure to read Chrome's fine print". CNET. CBS Interactive. Mufaigi me March 9, 2017. 
  23. "Google Terms of Service – Policies & Principles – Google". Google.com. March 1, 2012. Mufaigi me March 30, 2013. 
  24. Sifasala: Tag <ref> tidak sah; tidak ditemukan teks untuk ref bernama TOS
  25. "Microsoft offers browser choices" (ba li Inggris). BBC. 2010-03-01. Mufaigi me 2023-01-19. 
  26. "NPAPI deprecation: developer guide - The Chromium Projects". www.chromium.org. Mufaigi me 2020-09-23. 
  27. "Code Reuse in Google Chrome Browser". catonmat.net (ba li Inggris). Mufaigi me 2020-09-23.