Wi-Fi

Moroi ba Wikipedia
Ba gambara andre te'oroma'ö hewisa na lafa'ohe'ö sambua dokumen ba wakake woraka sura (li Inggris "printer"):
1) Ifa'ohe'ö dokumen andrö laptop; 2) Itema dokumen andrö "hotspot" WiFi (si so dombua antena andrö); 3) Me no itema, itohugö "hotspot" andre wama'ohe'ö dokumen andrö lumalö ba "printer". Lö mangoguna'ö kabel, ha faoma ndrulu Wi-Fi sanörö angi

Wi-Fi ma zui asese laŵaö Wifi ma WiFi no sambua teknologi sangoguna'ö ndrulu elektronik ba wama'ohe'ö ba ba wanema data moroi ba zi sambua komputer lumalö ba komputer bö'ö. Si to'ölönia lafakhai sambua komputer ba komputer bö'ö faoma tali elektronik nifotöi kabel. Ba wama'ohe'ö data lö i'oguna'ö kabel Wi-Fi andre ba hiza i'oguna'ö ndrulu elektronik sanörö angi, irege lö oroma ba hörö, ba lö göi terongo ba dalinga, börö me nifotöi frekuensi-nia baero zi tola irongo fiso niha. Lafotöi ia ndrulu (li Indonesia "gelombang", li Inggris "wave") börö me fofanönia to'ölö lagambaraini hulö zimane ndrulu ba nasi.

Data nifa'ohe'ö faoma ndrulu andrö no labagi-bagi ia tobali nifotöi paket sigide-ide (tola tafaomagö ia khö niha sama'ohe'ö hadia ia khö niha bö'ö ba kantor pos, ena'ö böi talafo abua ba ebua, labagi-bagi ia tobali mato ha'uga "kotak" sigide-ide). Na no ofeta ia ba nahia sinangea manema ya'ia, lafatohu zui ngawalö paket sigide-ide andrö tobali sambua paket sebua. Faoma sambua program komputer "labokai" paket andrö ba "labaso" nösinia, irege tola tabaso ia na nisura ia, ma zui tafaigi ia na gambara ma video ia.

Hewisa wama'ohe'ö ba ba wombagi-bagi data simane andre faoma ndrulu elektronik sanörö angi, da'ö nihonogöi bakha ba Wi-Fi. No lahonogöi nifotöi standar, ena'ö tola "fahuhuo" sambua wakake internet ba wakake tanö bö'ö. Sangohonogöi standar andrö ya'ia Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) 802.11.[1] Börö me i'oguna'ö göi standar Wi-Fi andre teknologi wamakhai gu'ö komputer bö'ö nifotöi WLAN, andrö wa khö niha sato no fagölö manö ira WLAN ba Wi-Fi.

Logo Wi-Fi

Oya wakake eletronik sangoguna'ö Wi-Fi ba wama'ohe'ö ba ba wanema data, duma-dumania komputer meza (laptop/desktop), komputer ni'oguna'ö ba wamaisa video nifotöi "konsol", telefon sonekhe ma asese göi lafotöi ia HP (li Indonesia "telepon pintar", li Inggris "smartphone"), tablet, btn. Si to'ölönia ngawalö komputer andre lafakhai ia fefu faoma Wi-Fi mangoguna'ö sambua wakake nifotöi "hotspot". Eluahania latema ba lafa'ohe'ö data fefu ngawalö komputer andrö no mege adölö ba "hotspot" Wi-Fi, ba fakake hotspot andre zanohugö wangandrö ero komputer andrö. Duma-dumania na lafa'ohe'ö sambua duria moroi ba HP-ra niha, ba ifa'ohe'ö duria andrö HP andrö khö "hotspot", awena dania itohugö wama'ohe'ö turia andrö hotspot andrö lumalö ba internet irege ofeta ia ba niha sinangea manema ya'ia. Simanö göi na so zinangea itema sambua HP ba ifa'ema da'ö khönia "hotspot" andrö.

Börö me itörö ndrulu nangi data Wi-Fi andrö, eluahania ha tola irugi wa'aröu ndrege wa'abölö ndrulu andrö. No fabö'ö-bö'ö wa'aröu zi tola ikhamö dali teknologi si so bakha ba wakake Wi-Fi andrö. So zi ha tola irugi 20 meter wa'aröu. Eluahania da'ö na töra moroi ba 20 meter wa'aröu sambua HP moroi ba "hotspot" Wi-Fi, ba aetu khai-khainia moroi ba "hotspot" Wi-Fi ba lö sa'ae tefakhai ia ba internet. Ba hiza so "hotspot" sabölö ndrulu irege 100 meter. Itugu fadege ita ba sambua "hotspot", itugu abölö khai-khai ba internet.

Baero da'ö tebai isösö dowa sawe'e-we'e simane semen ndrulu Wi-Fi. Andrö wa mo'amböta wa'abölö ndrulu Wi-Fi furi dowa sawe'e-we'e simanö. Ena'ö tola abölö ndrulu Wi-Fi ba zi sambua omo duma-dumania, moguna lafasa mato ha'uga "hotspot".

"Wi-Fi" no göi tobali "merek" waniaga okhöta Wi-Fi Alliance ba "merek" fefu nifamawa (li Indonesia "produk") sangoguna'ö standar IEEE 802.11 (faigi yaŵa). Ha produk si no lafareso no faudu ia ba standar andrö zi tola mangoguna'ö "merek" "Wi-Fi CERTIFIED".

Logo Wi-Fi Certified, tandra da'a wa fakake Wi-Fi andrö no itörö wamareso ba fanehegö Wi-Fi Alliance

No lahaogö ena'ö böi la'olu'asi niha "paket" sanörö angi nifa'ohe'ö faoma Wi-Fi andrö. Ba da'ö la'oguna'ö nifotöi "enkripsi". Ba hiza no irai alua wa tola la'olu'asi ia niha, irege tola "labokai" ba "labaso" nösi "paket" nifa'ohe'ö andrö, heŵa'ae tenga khöra lafa'ohe'ö ia. Enkripsi si föföna Wi-Fi nifotöi WEP (Wired Equivalent Privacy) no tola labokai niha. Andrö wa lanönö enkripsi bö'ö nifotöi WPA awö WPA2 sabölö aro. Ba hiza me 2007 lanönö sambua lala ena'ö aoha wamakhai sambua fakake komputer ba "hotspot" nifotöi WPS (Wi-Fi Protected Setup). Faoma WPS andre tola labokai niha "enkripsi" Wi-Fi, heŵa'ae te'oguna'ö WPA ma zui WPA2.[2] Börö da'ö so ha'uga "perusahaan" samarou niha ena'ö böi la'orifi (li Indonesia "aktif") WPS andrö. I'otarai da'ö ihaogö wamareso Wi-Fi Alliance, ena'ö fefu wakake komputer nifareso lö tola labokai ia niha.

Galeri[bulö'ö | bulö’ö kode]

Faigi göi[bulö'ö | bulö’ö kode]

Umbu[bulö'ö | bulö’ö kode]

  1. What is Wi-Fi?
  2. http://sviehb.files.wordpress.com/2011/12/viehboeck_wps.pdf