Gereja

Moroi ba Wikipedia
Gereja Paroki St. Fransiskus dari Asisi, Ombölata Ulu, Gunungsitoli. Da'a lafotöi gereja tenga osali, börö lö aetu so khönia bakha Sakramen Fondrege Ni'amoni'ö (24/7). Tenga nahia gangowuloa simane osali ia, börö da'ö tebai tefalua bakha halöŵö bö'ö si mane rafe btn., ha halöŵö wangandrö.

Gereja tola lafo'eluaha ia omo Lowalangi ba tola göi angowuloa niha samati. Ba Danö Niha asese la'ali ia faoma osali, sambua nahia gangowuloa zato. Börö da'ö ba Gereja Protestan ba Danö Niha no fagölö geluahara gosali ba gereja. Ba hiza bakha Gereja Katolik ba Danö Niha to'ölö la'oguna'ö gosali ba nomo Lowalangi si so ba mbanu-banua misa si lö bakha nifotöi Sakramen Fondrege Ni'amoni'ö (Li Indonesia, Sakramen Maha Kudus). Sindruhu göi wa osali no nahia gangowuloa zato ia. Bakha ba gosali lalau mangandrö niha, lahalö rafe, folelo ma owasa ba tanö bö'önia. Ba hiza bakha ba Gereja Katolik lö latötöi osali nomo Lowalangi si so bakha Sakramen Fondrege Ni'amoni'ö (24 jam ma'ökhö, 7 ngaluo samigu), si mane ba gereja Paroki ma gereja Katedral. Gereja simane andre tenga nahia gangowuloa si fagölö ia, börö me no muhonogöi wa ha tola molau halöŵö wangandrö bakha, ba tebai lahalö rafe, folelo ma zui owasa tanö bö'ö bakha khönia.

I'anema'ö oroma khöda na so Sakramen Fondrege Ni'amoni'ö bakha ba zi sambua gereja Katolik, ya'ia na so lili ma fandru si lö mamalö-malö auri, si mane oroma ba foto andre

Baero da'ö so göi gonönöta zinangea nitöngöni ya'ia da'ö: Na tebörögö wanura gereja andre faoma hurufo side-ide, eluahania omo Lowalangi, ni'otomosi niha moroi ba geu ma moroi ba gara, semen awö zi'öli ba tanöbö'önia. Ba hiza na tebörögö wanura ya'ia faoma hurufo sebua simane Gereja, eluahania ba tenga omo ni'otomosi niha moroi ba geu ma ba gara, ba hiza angowuloa niha samati, ya'ia da'ö fefu niha samati si tefaböbö ba zi sambua nahia, simane Gereja Katolik ba Paroki Tögizita ma ba Paroki Lahewa. Bakha ba Gereja Protestan la'oguna'ö tenga Gereja ba hiza Banua Niha Keriso, simane Banua Niha Keriso Protestan (BNKP).

Oroita Gereja[bulö'ö | bulö’ö kode]

Ngawalö Gereja[bulö'ö | bulö’ö kode]

Omo Lowalangi[bulö'ö | bulö’ö kode]

Kapel: Latötöi kapel sambua Gereja si tobali okhöta sambua gangowuloa resmi Gereja nifotöi ordo ma kongregasi. Oya tesöndra kapel simane ba Danö Niha, duma-dumania kapel Biara Santa Klara (Jln Nilam, Gunungsitoli) ma zui kapel Biara Kapusin Laverna (Jln Yos Sudarso 94, Gunungsitoli) ba oya nasa danö bö'ö. Gereja simane andre la'oguna'ö ia töra-töra ya'ira anggota kongregasi ba ordo niŵa'ö yaŵa no mege, tenga niha samati sato.

Gereja Stasi: Da'a no gereja si so ba mbanua-banua misa si tobali nahia wangandrö ba fanunö khö ndra niha ba mbanua andrö. Duma-dumania Gereja Stasi Damai ba desa Berua, Kecamatan Namöhalu'esiŵa, Kabupaten Nias Utara ma zui Gereja Stasi Santo Rafael ba desa Lahusa, Kecamatan Susua, Kabupaten Nias Selatan. Bakha ba Gereja Stasi lö khönia bakha nifotöi Sakramen Fondrege Ni'amoni'ö, börö da'ö tola latötöi göi ia osali.

Gereja Paroki: Gereja Paroki no sambua gereja nikubaloini samösa ere nifotöi Pastor Paroki ba asese göi so mato hadauga gere fangali. Duma-dumania Gereja Paroki ba desa Tögizita, Kecamatan Hilimegai, Kabupaten Nias Selatan ma zui Gereja Paroki ba Lahewa (Jln Soekarno No. 136, Lahewa, Kabupaten Nias Utara). Ba Gereja Paroki lö mamalö so khönia bakha Sakramen Fondrege Ni'amoni'ö, börö da'ö lö faudu latötöi ia osali, me tenga nahia owuloa ia. Ha tola te'oguna'ö ia ba wangandrö ba ba wanuno Lowalangi.

Gereja Katedral: Gereja Katedral no sambua gereja resmi samösa Uskup. Duma-dumania Gereja Kon-Katedral ba Jln Karet No.33A, Gunungsitoli ma zui Gereja Katedral, Jln Katamso No. 21, Sibolga. Simane ba Gereja Paroki tebai muhalö halöŵö tanö bö'ö baero wangandrö ba fanunö bakha ba Gereja Katedral, börö me lö aetu so khönia Sakramen Fondrege Ni'amoni'ö.

Gereja Basilika: Gereja Basilika no sambua gereja (tola Gereja Paroki ma zui Katedral) nifataro Paus, si no högö Gereja Katolik ba zi sagörö ulidanö, tobali sambua gereja si so wa'atohudenia moroi ba gereja tanö bö'ö ba börö da'ö tefaböbö ia khö Paus. Duma-dumania Basilika Santo Petrus ba Vatikan, Italia, nahia heza i'owasaini misa Paus.

Angowuloa Niha Samati[bulö'ö | bulö’ö kode]

I'otarai ginötö ndra nihafaö Yesu irugi ndröfi 1054 tola taŵa'ö ha sambua Gereja Niha Keriso, heŵa'e ba ginötö andre so tölu (ba furinia tobali lima) nifotöi patriarkat nidönia'ö Paus si dadao ba Roma. Si lima patriarkat andrö ya'ia Roma, Antiokhia, Aleksandria, Konstantinopel ba Yerusalem.

Ba hiza me 1054 aboto Gereja Niha Keriso tobali dombua: iröi Gereja Katolik patriarkat Konstatinopel si tobali nifotöi Gereja Ortodoks.

Aefa Konsili Trente (1545-1563) aboto zui Gereja me iröi Gereja Katolik Martin Luther, samörötaigöi wamahaö si to'ölö latötöi ba li Indonesia ajaran pembenaran me 1517. Moroi ba da'ö oi tumbu ngawa-ngawalö Gereja sasese latötöi Gereja Protestan: solo'ö wamahaö Martin Luther lafotöi Gereja Lutheran, solo'ö khö Yohanes Kalvin lafotöi Gereja Kalvinis (oya ngawalönia). Furi da'ö oi tebörögö oya Gereja tanö bö'ö simane Gereja Metodis, Gereja Bala Keselamatan, Gereja Presbiterian, btn.

Gereja Katolik: Gereja nifatohu moroi ba ginötö ndra nifahaö Yesu. Högö khönia latötöi Paus ba no tobali fangali Wetero irugi ma'ökhö. Dadaoma Paus so ba Vatikan, Roma, nahia heza irugi Fetero irege mate ia. Khönia tefaböbö 2.248 Keuskupan ba zi sagörö ulidanö (Oktober 2021) ba töra 1,3 miliar niha Katolik.[1]

Gereja Ortodoks: Gereja si tobali amatohula patriarkat Konstantinopel me fabali ia moroi ba Gereja Katolik me 1054. Lö högö Gereja Ortodoks, heŵa'ae tetema'ö bakha ba Gereja Ortodoks wa sondrönia'ö Partiarkat Konstatinopel tobali si föföna ba gotalua zi fagölö (li Latin primus inter pares). So mato 220 juta niha Keriso si tefaböbö ba Gereja Ortodoks. Abölö oya so ira ba Rusia, Ukraine, Romania, Yunani, Belarusia, Serbia, Bulgaria, Moldova, Georgia, Makedonia Utara, Siprus ba Montenegro. So sa niha Ortodoks ba negara bö'ö ba hiza lö ato ira.

Gereja Lutheran: Gereja Lutheran no angowuloa fefu ngawalö Gereja si tumbu moroi ba tradisi Lutheran nibörötaigö Martin Luther. Börö me tenga ha sambua Gereja ia börö da'ö lö göi sambua högönia. Si so khönia rafe ndra sondrönia'ö fefu ngawalö Gereja no mege nifotöi Federasi Lutheran si sagörö ulidanö ma LWF (The Lutheran World Federation). Ba Indonesia Gereja si tefaböbö ba LWF ya'ia da'ö Gereja BNKP, Gereja AMIN awö Gereja ONKP si so ba Danö Niha, Gereja HKBP (Batak), GKPI, btn.[2]

Gereja Anglikan: Gereja Anglikan no Gereja si tumbu ba Inggris, me ifabali Gereja Inggris moroi ba Gereja Katolik razo Henry VIII me 1534. Ifalua da'ö razo Henry börö me lö itehegö khönia Paus Klemens VII fabali ia moroi khö ndrongania Catherine of Aragon. Högö Gereja Anglikan no razo Inggris, heŵa'ae sondrönia'ö sindruhu no Uskup Agung Canterbury. So 85 juta niha Anglikan ba zi sagörö ulidanö, töra-töra ba fefu negara heza mamatörö Inggris ba zi lalö.

Gereja-Gereja ba Indonesia[bulö'ö | bulö’ö kode]

Gereja-Gereja ba Danö Niha[bulö'ö | bulö’ö kode]

Umbu[bulö’ö kode]

  1. Catholic Church Statistics 2022, fides.org, 21 Oktober 2022, mufaigi me 08/02/2023. (Li Inggris)
  2. Member Churches, LWF, mufaigi me 08/02/2023. (Li Inggris)
Sura andre awena börö zura nasa. Moguna munönö ba mubönökhi nösinia.
Wikipedia no halöŵö nifalului zato.
Tolo Wikipedia ba wanohugö wanura ya'ia, na so khöu onönöta nösi. Saohagölö.