Ae ba nösi

Fandru ni'amoni'ö

Moroi ba Wikipedia
Fandru ni'amoni'ö sihola, tandra wa so mboto Keriso bakha ba tabernakel andre

Fandru ni'amoni'ö no fandru si lö mamalö muhola nifataro ba tabernakel si so bakha boto Keriso.[1][2][3] Boto Keriso ba da'e no roti si no mufahowu'ö tobali boto Keriso bakha ba Misa (Ekaristi) ba börö da'ö tenga sa'ae roti si to'ölö ia. Tandra wa so mboto Keriso bakha ba sambua tabernakel ya'ia na muhola wandru ni'amoni'ö, si tobali tandra ba niha wa nahia andre sinangea mu'amoni'ö, me ba da'ö so Keriso samösa. To'ölö möi ndra niha samati ba wangandrö föna tabernakel si so boto Keriso. Bakha ba liturgi gereja so sambua wangandrö ni'oniagö ba wamolakhömi we'aso Keriso andre ya'ia Fangalulu Föna Sakramen Fondrege Ni'amoni'ö, sambua hada ndra Niha Keriso nitohugö mufalua irugi ma'ökhö bakha ba Gereja Katolik, Gereja Ortodoks, Gereja Anglikan, Gereja Lutheran, btn.

Ngawalö döi

[bulö'ö | bulö’ö kode]

No fabö'ö-bö'ö döi Wandru ni'amoni'ö he ba negara bö'ö ba he ba li bö'ö. Lafotöi ia "lampu tabernakel" ba li Indonesia. Ba li Inggris oya döinia ndrege gereja ma tanö. So zanötöi ya'ia "sanctuary lamp", "chancel lamp" awö "altar lamp" ba so göi zanötöi ya'ia "eternal light" ma zui "everlasting light". Töi si faudu ya'ia fandru ni'amoni'ö börö me tenga fandru si to'ölö ma zui ha fandru altar ia, bahiza no fandru sangoroma'ö wa so mboto Keriso bakha ba tabernakel nihagaininia.

  1. Fowler, William Warde (1922). The Religious Experience of the Roman People. London. hlm. 209.
  2. Scheid, John (2003). An Introduction to Roman ReligionPerlu mendaftar (gratis). Indiana University Press. hlm. 113–114.
  3. Linderski, Jerzy (1986). "The Augural Law". Aufstieg und Niedergang der römischen Welt. II (16). hlm. 2164–2288.